Kyrkbyn.

I Femsjö kyrkby fanns på 20-talet förutom Anders Anderssons ("Annersas") ytterligare fyra jordbruksfastigheter. Josua Anderssons, nu tillhörande familjen Axelsson; Gottfrid Jonssons, nu ägt av sonsonen Hans Jonsson; Johannes Jonssons, nu i barnbarns ägo samt prästgårdsjordbruket. Bygärde och C P Lundstens (Hallaböke diversehandel), ska också presenteras. Kyrkan, skolorna och prästgården får en egen sida, som heter Skola, kyrka och prästgård.

Josua Anderssons

Josua Andersson, 1867-1925, ägde granngården strax norr om Joels hem. Joels syster Hanna Andersson gifte sig med grannen Josua 1922. När Josua dog efter tre år övergick gården i Hannas ägo och kom att sambrukas med hennes färäldrahem. Detta skedde till 1950, då gården förvärvades av David Axelsson från Älmåsström.

Bilden till vänster (31) på Josuas har Joel uppenbarligen tagit från fönstret i sitt rum i övervåningen till "Annersas". Det är alltså södra gaveln på Josuas mangårdsbyggnad vi ser. Den ser alltjämt likadan ut. Taket t h tillhör Lundstens hus.

Gruppbilden ovan till höger (32) visar från vänster Josua Andersson, Hanna och Hilma Andersson, Anna Johansson från Ekornahult, Maja Jonsson, Bernhard och Elisabeth Svensson från Haghult. Berhard bodde och arbetade i Joels hem och systern Elisabeth var anställd hos Josua. Tidpunkten för fotot omkring 1920 om Anna, som var född 1910, bedöms vara 10 år.

Till vänster Josua Anderssons, sett från vägen (31A).

I främre raden fr v okänd, Hilma Andersson, Märta Lundsten, Hanna Karlsson Haghult?, Benny och Folke Lundsten. Herrarna i bakre raden är jag osäker på, men den längst till höger är Josua Andersson. Den långe mannen med hatt är David Andersson, Karsnäs.

Bilden ovan till höger som visar sydgaveln på Josuas gård ser likadan ut idag. Däremot är fasaden ändrad och hela huset flyttat en bit in på tomten (enligt Bertil Axelsson).


Joel har tagit flera bilder, där han försöker fånga så mycket som möjligt på fotot. Bilden till höger (30:17) är tagen från öster eller sydost. Vi ser längst till vänster "Annersas" ladugård, sedan deras bostadshus, vidare Lundstens med ett uthus, som inte finns i dag, Josua Anderssons skymtar bland träden i mitten av bilden. Till höger i bakgrunden Gottfrid Jonssons och längst ut i högerkanten Bygärde. Det är höst. Björkarna har tappat löven och havren är uppsatt i skylar. En syn vi inte ser i dag. Några kor går tjudrade i förgrunden.
Gottfrid Jonssons

När jag beskrev Tranhult, nämnde jag att äldsta barnet till Brita i Tranhult och riksdagsmannen gifte sig i Femsjö. Hon hette Charlotta, 1858-1911, och hennes make blev August Jonasson, 1851-1928. Paret fick sju barn av vilka Gottfrid, 1889-1968, var den som övertog föräldragården efter fadern. Joel var inte bara granne med Jonassons/Jonssons utan också släkt, syssling med Gottfrid.

En av de första bilder jag kopierade, när jag 1996 började arbeta med negativsamlingen, var den till vänster (41) på Gottfrid, 1889-1968, och Jenny Jonsson, 1892-1969, med Karl-Erik, 1921-2001 och Margit, 1923-1996. Margit är väl ca två år och bilden från 1925. Modern Jenny kom från Kragared i Torups församling men lär ha varit född i USA. Margit skulle som vuxen flytta till släktgården Tranhult, som hon brukade tillsammans med maken Karl Johan Karlsson.

Karl-Erik har hjälpt till med identifieringen av många personer och miljöer. Karl-Erik hade inte bara ett "hästminne" utan också ett genuint intresse för gångna tider. Jag är honom stort tack skyldig.

En syster till Gottfrid var Gerda, som gifte sig med David Persson från Yaberg 1920. Fotot från deras bröllop (37) utanför kyrkan är ett av många bröllopsbilder, typiskt för tiden. Brudgummen i bonjour, bruden i vit klänning och med församlingens brudkrona. Äreporten som grannarna virat står i grindöppningen i kyrkogårdsmuren. Se vidare blid 38 på sidan om Fotografen Joel Andersson.

Gerda levde under åren 1887 till 1982 och David från 1883 till 1952.

Bondbröllop förr i tiden var stora tilldragelser, då inte bara släkten utan även grannar och vänner bjöds in på kalas. Det var förstås inte alltid man som här hade en fotograf, som kunde ta ett gruppfoto på alla gästerna. Bilden är uppenbarligen från ett kalas efter själva bröllopsdagen. Brudparet har bytt till vanlig finklädsel. Antalet personer på bilden är nästan exakt 80 och det är omöjligt att försöka identifiera eller namnge alla. Observara dock David och Gerda lite till vänster om mitten.
Dessutom ser vi tre åldermän längst till vänster. Det finns ett separat foto på dem (36). Från vänster Anton Persson i Yaberg, brudgummens far; Salomon Andersson, Löjenäs; August Jonasson, brudens far och Augusts bror Anders från granngården.
Äldst i syskonskaran var Albert, 1882-1958. Han blev lantbrukare på gården Elvaberg i Eldsberga i Halland (längst till vänster med maka Lovis - bild 47). Därnäst Bernhard, 1884-1971, som lämnade hembygden och blev tjänsteman i Stockholm. På bilden, kan man gissa, hemma på fiskesemester (52:1). Det finns många bilder på dessa två och också på deras barn. Nummer tre och fyra var Gerda och Gottfrid, som presenterats ovan.
Systrarna Maja 1894-1990 och Emma, 1891-1980, var båda ogifta (44). Maja blev känd som duktig sjuksköterska i Karasuando. Sonen Karl var yngst. Han dog ung.

Johannes Johnssons

I bland användes efternamnet Andersson efter Anders Johnsson (eller Jonasson), som levde mellan 1835 och 1925. Anders var far till Johannes Johnsson (eller Andersson) och farfar till syskonen John, Gunnar, Rut, Harald, Robert och Stig.

Följande redogörelse för familjen Johnsson bygger på Roberts uppgifter. Robert har också försett mig med foton, tagna av Joel, men där negativen av någon anledning kommit på avvägar. Roberts far Johannes var född på gården men det var den äldre brodern Karl som redan 1902 blev ägare till densamma. Johannes gifte sig 1903 med Ida Bengtsdotter från Vallshult, där Johannes och Ida också bodde en tid tills de köpte en gård Strömsnäs i Lidhult, tydligen 1905. De äldsta barnen John, 1904-1972, och Gunnar, 1905-2002, är födda i Vallshult. Familjen bodde på Strömsnäs till 1918, då den kom tillbaka till Johannes föräldrahem. Bilden visar det första hemmet på Strömsnäs med familjen samlad framför.
Bilden till vänster (53) visar Anders, med barnbarnet Stig, som var född i december 1916. Fotot kan vara tagit sent 1918 eller under 1919, då Stig rimligtvis är minst två år. Observera träskorna som Anders bär. Jag upptäckte att Anders knäppt sin vadmalsrock till vänster. Min första tanke var att jag spegelvänt negativet vid kopieringen, men en kontroll visade att det inte var så.
Fotot till vänster visar alla sex syskonen. John, 1904-1972; Rut, 1908-1992; Gunnar, 1905-2002; Harald, 1910-1974; Stig, 1916-1948 och Robert, 1914-2004.

Av någon anledning saknades negativ till några bilder, som Robert visat i sin släktutredning om hemmet, bl a till bilden på de sex syskonen. Som nämnts ovan har Robert lånat mig den och några andra bilder, som inte bara är tagna utan också kopierade av Joel.
Hemmet (54) i Femsjö, så som det såg ut runt 1920.

Gunnar Finning berättade en gång, att farfadern hade en ovanligt god hälsa högt upp i ålderdomen. En gång beklagade han sig för sonhustrun Ida och trodde att nu var det snart förbi. Han hade fått tandvärk.


Till vänster John och Gunnar (60) i 15-årsåldern. John och Gunnar har samma klädsel som på bilden med alla sex syskonen och rimligtvis är de två bilderna från samma tillfälle. Jag besökte Gunnar på Malmagården i Hyltebruk 2000, då han var 95 år. Han är en av de gamla Femsjö-bor, som hjälpt till med att klara ut vilka, som finns på korten.

Till höger ett foto på Rut, på vilket hon enligt brodern Robert bär sin konfirmationsklänning. Fotot bör då vara från 1922.
Till vänster en förtjusande bild på Robert och Stig med två får och två getter.
En bild från Hägnen, där Löjenäs-borna hade sina kyrkbåter. I båten Rut, Harald, Robert och Stig. Dessa två foton har Robert lånat mig.
Robert har varit, och är alltjämt, entusiastisk släkt- och hembygdsforskare och har tagit stor del i arbetet med uppbyggnaden av hembygdsgården och Friesminnet. Han har på många sätt varit till stor hjälp i arbetet med Joels foton och med dessa hemsidor. Ett stort tack för det.

Före Johannes var brodern Karl bonde i Femsjö. Han dog redan 1917, varefter Johannes och hustrun Ida övertog gården. Karl och hans hustru, som också dog ung 1916, hade fyra barn, Robert, Sven Gunnar, Rut och Johan. Dessa kom att växa upp hos olika fosterföräldrar.


Det finns ett foto (55) från en auktion. Enligt Evald Salomonsson är det från auktionen efter Karl Johnsson senvintern 1918, innan Johannes med familj flyttade in på gården. Tydligen säljer man ett ok. Mot fotografen tittar auktionsförrättaren, som tycks ha varit prästgårdsbonden J A Persson. Mot fotografen tittar också Gottfrid Jonsson.

Det var tuberkulosen, som ryckte bort Karl och hans maka. En sjukdom som långt in på 1900-talet var både ganska vanlig och fruktad. Fruktad därför att den var smittsam och ofta dödlig. En annan familj i Femsjö kyrkby, som också var drabbad av tbc var Perssons i prästgården.
Föräldrarnas tidiga bortgång gjorde att barnen fick växa upp på olika gårdar. Till vänster Robert, som växte upp i Hökhult (56), och till höger Sven Gunnar (57A), som bodde i Knallhult. Johan (58A) växte upp i Nabba. Det är Sven Gunnar i mössan och Johan i hatt. Johan bodde 1999 på Malmagården i Hyltebruk. Det finns ingen bild i Joels samling på systern Rut. Hon växte upp hos en moster i Ekenäs i Färgaryd.

Prästgårdsbostället

I gamla tider hade prästen ett lantbruk, som en del av sin lön. Denna ordning upphörde för ganska länge sen och jorden utarrenderades. Skogen som hörde till sköttes däremot av ledamötena i kyrkorådet. Förutom bostället i kyrkbyn var även Stora Duvhult pastoratsboställe.

Arrendator i Femsjö kyrkby var under min skoltid J A Persson. Han var också fjärdingsman. Jag minns Persson, som en stor kraftig karl med ett inte ringa skämtlynne. Han hade en dialekt, som skvallrade om att han inte var uppvuxen i Femsjö. Det finns ingen separat bild på varken J A eller hustrun Inga. Bilderna till vänster respektive höger är utklippta ur andra kort.

Sonen John (98) till höger var arrendator på bostället i Duvhult. Sonen Karl var sjuk i TBC och dog ung. Jag har ett klart minne av detta. Kantorn, som vi allmänt titulerade folkskolläraren David Kållberg, berättade en morgon för klassen att Karl i prästgården dött. Det var i mitten av 1930-talet, då jag gick i "storskolan".
På bilden till vänster (99) ser vi Karl med två hästar. Gustav Persson, som nu bor i Långaryd, berättade 1998, att pappan en tid också hade en unghäst. Detta foto är rimligtvis från den tiden. Hästen till höger ser ung ut. Systern Anna minns jag också väl. Hon finns med på bl a fotot av Femsjö damer på sidan om Fotografen Joel Andersson och på utklippet till höger - ur en bild från 1920.

J A Persson var som nämnts ovan, en slagfärdig herre. Som granne med prästens skulle han bl a hjälpa dem med att ploga snö. Jag tror att det var min mor som berättade, att vid ett tillfälle klagade Maria Geelmuyden på att det inte var plogat. "Behövs det, jag ser ju att frun varit ute och gått", replikerade J A. Det lär ha hört till historien att fru Geelmuyden gick med fötterna ganska så utåtriktade och följaktligen lämnade stora spår efter sig. Fjärdingsmannen hade inte på 1920-talet så många trafikäranden att handlägga. Vem som återberättade minns jag inte, men det satt ett gäng på "ljugartrappan" utanför posten. En bil kör förbi. "Det var en Ford", säger J A. "Nej, det var en Chevrolet", protesterar någon. J A ger sig inte. "Visst i helskotta var det en Ford, det stod ju F på den." (för de yngre omtalas att F var länsbokstaven för Jönköpings län, dit Femsjö hörde på den tiden).

Bygärde

Folkskolläraren och organisten Elias Elmén är presenterad på sidan om Skolan men också på sidan om Vallshult.

Elias Elmén pensionerades som lärare redan vid 59 års ålder. Före detta hade han byggt ett eget hem i kyrkbyn (61), efter vägen mot sjön. Byggåret uppges till 1902 och Robert Andersson skriver i skolboken att han flyttade dit 1904. Bilden till vänster visar den ursprungliga utformningen. På senare bilder har takfoten höjts och ett burspråk har tillkommit över verandan (se nedan).

Elias var gift med Josephine Delin, 1836-1917. Hon var prästdotter från Halland. Paret hade inga egna barn men de adopterade Annie, 1885-1972, som var dotter till Josephines bror Ferdinand.
Det är uppenbart att Bygärde var en samlingspunkt i kyrkbyn - lite av en samlingspunkt för Femsjö "societet". Karl Erik Jonsson minns att när det var kafferep, då skedde en viss uppdelning av gästerna. Joel har tagit många foton i Bygärde och det finns många berättelser. Fotot till höger (64) är exakt plats- och tidsbestämt, därför att Joel på negativet skrivit: "Bygärde nyårsfton 1920." Från vänster troligen Sigrid Alexandersson, som växte upp i prästgården, Elias Elmén, Harald och Maria Geelmuyden, Lisa och Annie Delin samt Svea på Näset. Man kan gissa att Svea hjälpte till i hushållet. Lisa Delin var en halvsyster till Annie. Jag minns från skolåren att det i Bygärde också fanns en gammal dam, som kallades "missan", d v s miss. Hon var Annies mor och hade varit i USA.
Annie gifte sig med Johan Persson från Yaberg. Bilden till vänster (63) kan man gissa är från antingen förlovning- eller lysningsuppvaktningen. Från vänster Johan, Annie, Anton Persson (Johans far) och Elmén.
Bild (69 B) på brudparet Persson-Delin utanför kyrkan med äreport och bröllopsgäster, 1920 eller 1921. Fr v Bernhard Svensson; brudgummens bror David med maka Gerda; makarna Peyron; bakom dem Johan Elmén; Lisa Delin och framför henne Tuttan Månsson i långa flätor; brudparet; Andres och Hilma Andersson; okänd flicka; Gunnar Persson, delvis skymd och makan Agnes; okänd man, Maria Geelmuyden och Hanna Andersson.

Barnen t v syskonen Lisa och Olle Peyronsson. Flickan framför Agnes dottern Inga Lisa.

Peyron från Unnaryd var gift med Agnes, en syster till brudgummen.

Brudens styvfar, Elias Elmén, var ju bror till syskonen Anderssons mor, Anna Stina. De betraktade sig säkert därmed som "kusiner" till bruden. Samma förhållnde gällde för Johan Elmèn i Vallshult.
Bilden till höger (65) är från trädgården i Bygärde. Elmén hade ett tält, som han satte upp under somrarna. De två stora träden lär ha varit lindar. Bilden är intressant även om flera av personerna inte kunnat identifieras. Från vänster troligen Gustav Ärlund, sommarbarn från Stockholm i Vallshult, Helge Bengtsson, Vallshult, en sonson (?) till kyrkoherde Lindblad (Ander), okänd, Elmén och okänd. Två okända damer, Annie och ev. Sigrid från prästgården (jmf 64).
I det album jag gjort i ordning finns ytterligare bilder från Bygärde. Bl a finns där en bild på sommarbarnet Tuttan Månsson och flera andra personer, som uppenbarligen tillhörde Delin-släkten.

Information om denna hemsida fanns i Hallandsposten den 16 augusti 2001. En av de första som hörde av sig var Lena Hartzell, dotter till Estrid Wahlberg, alias Tuttan Månsson. En av de bilder, som Joel tagit på Tuttan (69), är nu scannad in och syns till vänster. Estrid är nu 87 år och om hon är 10 år på kortet, bör det vara tagit omkring 1924.

Estrid hade mycket att berätta om Bygärde och Femsjö kyrkby. Bland annat läste hon i telefon upp en dikt som ungdomarna gjort om pastor Geelmuyden, som jag senare fått utskriven.

I Femsjö finns en pastor, en ganska lustig prick. Han räknas till fantaster, och är så väldans kvick.

I varje ord som blick, man får ett litet stick. Det har vi hört av Lisa, som känna på det fick.

Var söndag i sin kyrka, han glor med falkens blick. Sin näsduk vill han dyrka, ty så är nu hans skick.

Att blomsterkrukor far, han ej notis om tar. Han låter mylla rinna, i nacken på en karl.

För dagens läsare kan det behövas ett par kommenterer till dikten. Orden "kvick" och "stick" syftar definitivt på Geelmuydens stora humor och slagfärdighet, som ibland kunde resultera i en giftig replik. Han hade en stor vit näsduk om ett finger, när han stod i predikstolen. En schartauansk sedvänja? Blomsterkrukor syftar på ett tillfälle, då han råkade rivar ner en kruka med blommor från predikstolen.

En brorson till Tuttan Månsson, Sven Lidbeck, har släktforskat och av hans uppgifter framgår att Delin- och Månsson- (senare Lidbeck) släkterna var släkt på spinnsidan. Annies farmor, Britta Pettersson, var gift med prästen Delin (präst bl a i Skrea). Britta hade en syster Bernhadina, som var gift med Gustav Lidbeck. Bernhadina blev mormor till Estrid (Tuttan) Månsson. Estrid och Annie var alltså sysslingar.

Hallaböke diversehandel eller "Lundstens"

C P Lundsten hade tidigare en affär i Hallaböke, där han hyrde affärslokal och bostad av August Johansson. På 1910-talet byggde han ett eget hus i Femsjö kyrkby, strax nedanför Anders Anderssons, och flyttade affär och familj dit. Huset (70) finns alltjämt kvar men affären har varit nedlagd sen flera år. Sin vana trogen ställer Joel familjen framför huset. I detta fall Anna och Carl Petter på balkongen och Folke, Märta och Benny i trädgården, men de blir för små för att känna igen på webben. På bilden till höger (77) finns hela familjen en juldag runt 1920. Från vänster Anna, Benny, Folke, Lundsten Sr och Märta, samt till höger Vallentin Johansson från Hallaböke.
Folke var född nyårsafton 1900 och på bilden till vänster (73), som är tagen framför verandan till hemmet, bör han vara 20-21 år. Benny var två år yngre. Bilden är intressant bl a för att den visar dammodet runt 1920 samt permissionsuniformen. Obeservera inte minst hattarna. Märta hör till dem, som Joel tog många kort av. Här en bild (73C) en vårdag, med en bukett liljekonvalje. Märta var född 1904 och hon gifte sig med folkskolläraren David Kållberg.

Fotona på familjen är före min tid men jag minns ju alla i familjen, inte minst från min skoltid. Det var vanligt att man hade något ärende till affären efter skoldagens slut. Kanske hade man några ören till en strut karameller. Hade man mycket pengar, ja då var det fem öre men jag minns att man kunde också handla för två öre karameller. Vi beundrade den elegans med vilken Lundsten svängde till en strut till karamellerna.


En tidig bild av Folke Lundsten, 17-18 år (B 328). Det var väl naturligt att när Joel bötjat fotografera 1917 eller 1918 så valde han motiv hos grannarna. Negativet är en glasplåt vilket styrker att det är en tidig bild.


Lunstens var ju närmsta grannen till "Annersas" och det var naturligt att Joel skulle ta många bilder hos dem och vara med på julkalasen och andra tillfällen. Synd bara att det inte finns en bild från interiören i affären.

Denna bild (74) kan man är säkert från ett julkalas hos Lundstens. Anna och Carl Petter sitter till höger i bilden. Märta och Benny finns med men inte Folke. Flera av personerna på bilden är från Bökeberg.

Sittande längst fram fr v Dagmar, Na Bökeberg; Märta Lundsten och Bertil Larsson. Andra raden fr v okänd; Hilding från Sa Bökeberg; Ingrid från Na Bökeberg; okänd; Anna, Benny och C P Lundsten och Joel. Bakre raden Josef Na Bökeberg; bakom honom okänd; Hjalmar Na Bökeberg; Bernhard Svensson; Hilma Andersson; två okända och Hanna Andersson.

Jag hoppas på att någon kanske kan känna igen de "okända". De förefaller mig bekanta men jag kan inte finna dem på andra bilder heller.

En intressant detalj i bilden är hur Joel sitter. Ganska säkert är denna bild tagen med en magnesiumblixt, som var vad man hade på den tiden. Joel har ställt in och öppnat kameran, tänt stubinen på blixten och sen smugit sig in i sällskapet. Observera hur Joel ordnat julblommorna framför folket.

Till kyrkbyn måste också Haggården räknas, torpet som nu är hembygdsgård och där Femsjö-bor i förskingringen samlas söndagen efter midsommar.

För oss som gick i skolan på 30-talet, var Haggården stugan där Ida bodde. Ida var städerska i skolorna (från 1913-1943. Hon gick bort 1953). Vi minns henne när hon kom vandrande på vägen upp mot skolorna, böjd och med en trött gång. Och trött hade hon anledning att vara. Robert Andersson beskriver hennes hårda livsöde i Skolboken men skriver också om hennes goda kroppskrafter och energi och om hur hon ryckte in och hjälpte till inte minst där sjukdom drabbat någon familj. Hon var en hjälpande hand av stora mått.

På Källebo bodde änkemannen Salomon Andersson. Han var en av dem som fick hjälp av Ida. När hon städat färdigt i skolorna, gick hon till honom. Uppenbarligen hade Ida och Salomon vad som idag skulle betecknats som ett "särboförhållande".

Ida finns med på flera kort, bl a på fotot av Femsjö damer på kafferep hos Hilma och Hanna.

Jag har ibland sagt att i Femsjö var alla släkt med alla. Jag vet inte om min familj ens visste att Ida på Haggården hade gemensamma anor med oss. Robert Andersson har klarlagt att Idas mormors far hette Jöns och var bror till Charis Larsson, som skildrats på sidan on lärarinnan Fredrika Fredriksson.Jöns var bonde i Hallaböke och Charis i Algutshylte och för bägge gick det illa, spriten. Gemensam ana till min mor Ida och Ida på Haggården ligger fyra generationer bakåt i tiden, de var fyrmänningar eller bryllingar.